Hissjöboken - Historien om Hissjö

Datum: 2006-11-19 19:31:16 av pk

Historien om Hissjö

Under den tid då människor först sökte sig till våra nordliga trakter gav jakt och fiske dem deras livsförnödenheter. De följde då vattendragen som var betydligt större än nu och mycket rikare på fisk. Somliga vandrare stannade och gjorde sig bostäder – de blev bofasta. Så småningom växte byar upp.

På detta sätt har många byar vid till exempel Umeälven kommit till och ända fram till våra dagar har byarna haft god inkomst av i synnerhet laxfiske. Senare fortsatte bosättningarna längre bort till mer avlägsna vattendrag.

När man skaffade sig tamboskap, get, får och ko, blev gräsväxten av stor betydelse för att hålla kreaturen vid liv under den långa kalla vintern och den togs väl tillvara. Därför flyttade man ofta kreaturen under sommaren till längre bort belägna betesplatser, så kallade fäbodar. Någon person stannade kvar på sommarbetesplatsen och blev bofast och sedan kom fler människor till platsen –fler byar uppstod. På detta sätt har troligen Hissjö by kommit till. Namnet ger oss en fingervisning om detta. I Gustaf Vasas jordebok från 1543 hade byn namnet Hiiskesziöö, vilket har betydelsen ”Hiskebornas (Hiske by i Umeå stad) sjö”. Ordet Hiske ska även ha som ursprung betydelsen ”småhus”.

Vid tiden när Gustaf Vasas jordebok skrevs, alltså under medeltiden, finns fem bönder registrerade i byn. Dessa var Könik Håkansson, Germund Olsson, Olaf Gjordson, Anders Pålsson och Håkan Olsson (deras namn i moderniserad form).

Källa: Fritt efter Hildur Anderssons anteckningar samt Svenskt ortnamnslexikon, språk, - och fornminnesinstitutet, Uppsala 2001