Hissjöboken - skolhistorik

Datum: 2006-11-19 19:39:20 av pk

Kort skolhistorik i Sverige

Tillbaka till "skolan"

Innan skolan blev den ledande inrättningen för utbildning spelade religionen en viktig roll. Det fanns inte mycket tryckt material och man övade ofta högläsning ur bland annat postillan och psalmboken. Konfirmationen var, förutom att man sågs som vuxen, ett viktigt led i utbildningen.

Ungefär mellan 1680-1800 talet höll prästerna husförhör i sina församlingar. Man kontrollerade församlingsbornas läskunnighet och kunskaper i katekesen. Allmän hemundervisning var vanligt och senare blev söndagsskolan tradition.

Folkskolan - en fattigskola för allmogen och de arbetande klasserna

År 1842 togs en lag om införandet av en allmän folkskola i Sverige. Enligt 1842-års folkskolestadga skulle det finnas minst en skola i varje socken och stadsförsamling. Någon klassindelning fanns inte utan alla åldersgrupper skulle gå i samma klass.
Skolan skulle drivas lokalt, det vill säga av socknen, och skulle ha en fast, godkänd lärare.

Småskolan

Samtidigt med de mindre folkskolorna fanns även småskolorna. Denna uppdelning var början till den senare stadie- och klassindelningen i skolorna. Den första småskolan kom 1858. Helt slog den igenom först i och med 1882-års folkskolestadga. 

Den enhetliga 6-åriga skolan

Först i 1919-års undervisningsplan samordnades småskolan och den folkskolan till en enhetlig 6-årig skola.

Grundskolan

Efter ett riksdagsbeslut år 1962 inrättades en ny 9-årig obligatorisk skola, grundskolan. Den nya grundskolan hade dock tidigare införts på försök på vissa orter. Grundskolan övertog successivt folkskolan uppgifter och var helt införd 1971.

Grundskolan var uppdelad på tre olika stadier, lågstadiet som omfattade årskurserna 1 - 3 (7-9 år), mellanstadiet som omfattade årskurserna 4 - 3 (10-12 år) samt högstadiet med årskurserna 7 – 9 (13-15 år).

Källa Skolan förr och nu, Sixten Marklund, Liber Utbildningsförlaget 1984